Författare: Webbredaktör

Första mötet med sempai och kōhai

När du börjar träna i Umeå hos Björkstadens Aikidoklubb kommer du ganska snart att möta två ord som kan kännas både främmande och fascinerande: sempai (先輩) och kōhai (後輩). De beskriver relationen mellan den som har mer erfarenhet (sempai) och den som är nyare eller yngre i sammanhanget (kōhai).

Om I Japan genomsyrar detta system mycket av vardagen – från skolor till arbetsplatser och idrottsföreningar. I en dojo blir relationen extra tydlig, eftersom träningen bygger på respekt, lärande och gemenskap.

Vad betyder orden egentligen?

Den bästa översättningen av sempai är ofta ”den som har gått före”. Ordet skrivs med kanji:

先 (sen) = ”framför”, ”tidigare”, ”före” 輩 (pai) = ”kamrat”, ”gruppmedlem”

En sempai är alltså inte bara en ”äldre elev”, utan en kamrat som gått före dig på vägen (dō, 道). Och med det följer ett stort ansvar: att inte bara kunna tekniken, utan att visa tålamod, respekt och omtanke för de som är nya. En dålig sempai kan förstöra en nybörjares första intryck – men en bra sempai kan tända gnistan som gör att någon stannar i många år.

Motsatsen är kōhai:

後 (kō) = ”efter” 輩 (hai) = ”kamrat”

Kōhai betyder alltså ”den som kommer efter”. Det är ett dynamiskt förhållande: någon leder, någon följer – och båda utvecklas genom relationen.

Historiska rötter i det japanska samhället

Feodal tid och hierarki

Japan under den feodala perioden (1185–1868) präglades starkt av hierarkier. Samurajklasserna var organiserade i nivåer där lärlingar och unga krigare stod under ledning av mer erfarna. Förhållandet mellan sempai och kōhai var livsviktigt – det kunde avgöra en krigares överlevnad.

Skolväsendet och modernisering

När Meiji-perioden (1868–1912) förde med sig modernisering och ett nytt skolsystem, levde strukturen kvar. Äldre elever blev automatiskt sempai för de yngre. Än idag är det vanligt att förstaårselever får stöd av äldre studenter i sportklubbar, körer eller föreningar.

Sempai och kōhai i språket

I det japanska språket märks skillnaden genom keigo, det artiga språkbruket. En kōhai använder formella uttryck när de talar till sin sempai, medan sempai svarar mer vardagligt. Det är inte för att förringa kōhai – tvärtom. Det är ett sätt för sempai att ta ansvar, att vara trygg och vägledande.

I dojon syns detta i kroppsspråket: kōhai buger först, sempai svarar. När vi tränar är det ofta sempai som visar övningar, hjälper till att justera detaljer och ser till att de nya hittar rätt på mattan.

Sempai–kōhai i aikidons värld

I en dojo bygger relationerna inte på ålder utan på erfarenhet. Det gör systemet både rättvist och tydligt: det är inte när du föddes som räknas, utan hur länge du tränat, hur mycket du lärt dig och hur du förvaltar det.

Praktiska uttryck

På tatamin: Kōhai väntar på att sempai bjuder in till träning. I hälsningar: Kōhai buger först, sempai svarar. I ansvar: Sempai visar var utrustning finns, hur man städar tatamin, hur man hälsar rätt.

På detta sätt skapas struktur och trygghet, särskilt för nybörjare.

Det stora ansvaret hos en sempai

Det är lätt att tro att kōhai alltid ”står lägre” i relationen. Men i själva verket är det sempai som bär tyngden av förtroendet.

En sempai förväntas inte bara kunna tekniker, utan också ta ansvar för säkerheten på mattan, skapa en välkomnande stämning och visa med sitt eget beteende vad träning i aikido innebär. En bra sempai är inte den som dominerar, utan den som ser till att andra växer.

Systemet fungerar bäst när sempai inser att deras roll inte är en titel, utan en uppgift. De är förebilder – inte härskare. Det kan vara en utmaning, för det kräver ödmjukhet. En bra sempai måste ständigt påminna sig om att det de gör påverkar andras upplevelse.

Utanför dojon – i det japanska vardagslivet

Relationen mellan sempai och kōhai är lika tydlig i vardagen. På universitet finns äldre elever som introducerar nya i klubbar och traditioner. På arbetsplatser är den nyanställde alltid kōhai och lär sig av de som redan kan rutinerna.

I sporter som baseball, judo eller kendo har systemet nästan ritualiserade former. Kōhai bär ofta sempais utrustning, organiserar träningen eller hjälper till vid evenemang.

Hos oss i Umeå

På Björkstadens Aikidoklubb betonar vi särskilt det ansvar som följer med att vara sempai. Det handlar inte om status, utan om att bära traditionen vidare på ett respektfullt sätt.

När du blir sempai, förväntas du vara den som gått före och därmed visar vägen. Det betyder att du ska:

Vara uppmärksam på nya medlemmar. Hjälpa dem förstå hur vi hälsar, hur vi städar mattan och hur vi tränar säkert. Vara ett exempel på ödmjukhet och respekt.

Genom att leva upp till dessa förväntningar blir du mer än en träningskamrat – du blir en del av en levande tradition där varje generation bär ansvaret för nästa.

🎯 Redo att testa aikido själv?

Hos Björkstadens Aikidoklubb är alla nybörjare välkomna. Vi erbjuder gratis prova-på-träning!

Interna länkar

🥋 Vad är en dojo?

Externa länkar

📖 Wikipedia: Sempai och kōhai 🎌 Japan Talk: The Senpai-Kohai System

När du kommer för att träna i Umeå hos oss kanske du lägger märke till väggen längst fram i träningssalen – shomen – och den lilla hyllan eller platsen av heder, kamiza. För mig är det här mer än inredning. Det är en tyst påminnelse om varför vi kliver på mattan: respekt, fokus och att göra vårt bästa tillsammans.

Vad betyder kamiza och shomen?

Kamiza (上座) betyder bokstavligen “den högre platsen” – hedersplatsen längst in i rummet, traditionellt närmast tokonoma (alkoven) i ett japanskt tatamirum. I vardagens Japan används kamiza fortfarande i allt från mötesrum till restauranger; den viktigaste gästen sitter längst från dörren (den säkraste och bekvämaste platsen). Motsatsen är shimoza, längst vid dörren. I en dojo placeras hederssidan av rummet vid shomen (正面) – “den rätta/främre sidan” – där man ofta finner klubbens symboler, ett porträtt av grundaren eller en kamidana (shintohyllan).   

Historisk bakgrund: från tokonoma till budō

Placeringen av kamiza hänger ihop med äldre japansk etikett: gästen satt längst in, skyddad från drag och oväntade besök genom dörren, och med utsikt mot rummet. I rum med tokonoma satt hederspersonen närmast denna nisch – ett tecken på vördnad för rummet och värden. Den logiken följde med in i budōhallar: shomen/kamiza blev platsen där man samlar det som ger dojon identitet – kalligrafi, klubbens flagga, kanske en kamidana. I dag är detta fortfarande norm i Japan, även om detaljerna varierar mellan stilar och skolor. 

Nutida användning i dojo: etikett utan mystik

I många dojo – även i karate, kendo och aikido – inleder och avslutar man pass med ”Shomen-ni rei” (buga mot shomen) och ”Sensei-ni rei” (buga mot instruktören). Det är inte en religiös ritual utan ett sätt att samla uppmärksamheten och visa respekt för platsen, läraren och varandra. Där det finns en kamidana står den ofta vid shomen, vilket förstärker dojons “framsida”.  

Ibaraki Shibu Dōjō i Iwama – ett levande original

När man talar om kamiza i aikido går tankarna lätt till Ibaraki Shibu Dōjō (Iwama), där O-Sensei Morihei Ueshiba bodde och undervisade stora delar av sitt liv. På området finns även Aiki Jinja, den lilla helgedomen som grundaren lät uppföra. Historiska källor beskriver hur Iwama-dojōns shomen bär tydliga traditionella drag: en central plats för vördnad (kamiza/kamidana), grundarens närvaro genom bild/kalligrafi och – på helgdager – offer enligt lokal sed. Den årliga minnesceremonin hålls vid Aiki Jinja den 29 april, och månatliga ceremonier (tsukinamisai) har varit en del av platsens rytm sedan O-Senseis tid. Sammantaget gör detta Iwama/ Ibaraki Shibu till en nyckel för att förstå hur kamiza och shomen fungerar i aikidons egen historia. 

Så gör vi i Björkstadens Aikidoklubb

Hos oss i Björkstadens Aikidoklubb håller vi shomen enkel och tydlig: en sober front som hjälper oss in i rätt fokus. Vi bugar mot shomen i början och slutet av passet, och vi bugars också mot partner och instruktör – inte som religiös handling, utan som samlat fokus och respekt. För nya medlemmar (och nyfikna Umeåbor!) är det här ofta en fin startpunkt: shomen berättar tyst vad vi står för. Och ja – du som vill träna i Umeå hittar hos oss en välkomnande miljö där etikett gör träningen tryggare, inte stelare.

🎯 Redo att testa aikido själv?

Hos Björkstadens Aikidoklubb är alla välkomna (7-12, 13-15, 15-30, 30-100 år) Vi erbjuder gratis prova-på-träning!

👉 Boka din plats här!

Länkar & vidare läsning

Interna länkar

✅ Boka prova-på och träna i Umeå – tider och anmälan 📍

✅ Hur en nybörjarkväll går till – praktisk guide 🗓️

Externa källor

🌸 Nippon.com: Kamiza och platsordning i Japan – kort, modern översikt av etiketten. 

🏯 Aikikai (Ibaraki Branch Dōjō) – officiell sida med vägbeskrivning och info om Iwama. 

📚 Wikipedia: Kamiza – bakgrund och begrepp i japansk miljö. 

⛩️ Wikipedia: Iwama Dōjō & Aiki Jinja – historia, ceremonier och betydelse. 

Första steget när du vill träna i Umeå

När du väljer att träna i Umeå hos oss i Björkstadens Aikidoklubb, börjar allt med att kliva in i dojon. Men det är inte bara ett praktiskt steg över tröskeln – det är en symbolisk handling. Det markerar att du lämnar vardagen och går in i ett rum där vi visar respekt, tränar med fokus och strävar efter att bli bättre – tillsammans.

Ett dolt lager av respekt

Ordet dojo betyder bokstavligen ”plats för väg” (道場), och här syftar vägen på den personliga utveckling du påbörjar. I japansk tradition var dojon en helig plats, ofta knuten till tempel eller buddistisk träning. Än idag behandlas dojon med särskild respekt. Att bugas när du går in är inte bara kutym – det är en mental omställning. Du visar respekt för platsen, för träningen, för lärarna och för dina träningskamrater.

Så gör vi i vår förening

När vi kliver in i dojon gör vi en kort stående bugning. När vi kliver upp på tatamin (träningsmattan) sätter vi oss i seiza och bugar djupt mot shōmen – den främre väggen – där vi har en bild av O’sensei. Om andra redan är på mattan hälsar vi på dem med ytterligare en bugning och säger exempelvis konbanwa (god kväll), onegaishimasu. De svarar i sin tur onegaishimasu.

Detta enkla ritualiserade beteende skapar en trygg, fokuserad och respektfull atmosfär.

Ett osynligt kontrakt

Bugningen är tyst men talar ändå. Den säger: “Jag är här för att lära. Jag kommer göra mitt bästa. Jag respekterar dig.” I många fall är detta vårt enda “kontrakt”. Det finns inga medlemskort eller stämpelkort som styr närvaron – bara närvaro i sig.

Att ta det första steget över tröskeln kan verka litet, men det bär på ett djup. Och för många blir det början på en livslång resa.

Nyfiken på att träna i Umeå?

📌 Läs mer om våra pass och grupper för barn, ungdomar och vuxna

📌 Få svar på vanliga frågor i vår nybörjarguide till aikido

📌 Vad är en dojo? Träna i Umeå och kliv in i budons hjärta

📚 Vill du fördjupa dig?

👉 Vad betyder dojo? – förklaring på japanska och svenska

👉 Reigi – japansk etikett och respekt i budō 🙇

Att träna i Umeå hos Björkstadens Aikidoklubb handlar inte bara om tekniker och rörelse – det handlar också om att ta ansvar, visa respekt och vara närvarande. En viktig del av detta är den japanska städtraditionen sōji (掃除).

🗾 Ett dolt lager av den japanska kulturen

I Japan är sōji mer än att bara sopa golvet. Det är en kulturell vana, ofta utförd i tystnad, där man renar både rummet och sinnet. I skolor, tempel, arbetsplatser och dōjōn är det vanligt att alla deltar i att hålla rent – som en form av ödmjukhet, disciplin och tacksamhet för platsen.

Sōji betyder bokstavligen “att sopa rent” (掃 = sopa, 除 = ta bort) men uttrycker mycket mer: att skapa ordning både yttre och inre.

🧽 Sōji i aikidons värld

Inom aikido har sōji en särskild roll. Det stärker gruppkänslan, förankrar närvaro och uttrycker respekt för dōjōn – platsen där vi tränar kropp och sinne.

🥋 Hur vi gör i Björkstadens Aikidoklubb

Hos oss är sōji en naturlig del av varje pass. Vi städar tatamin före och efter varje träning tillsammans. På så sätt visar vi respekt för träningsplatsen, våra träningspartners – och oss själva.

Vid särskilda tillfällen, som Shugyō i Sollefteå, tillämpar vi även schemalagd toban – en roterande ansvarsfördelning som bygger på samma japanska ideal.

Vi är stolta över att hålla kvar dessa traditioner och anser att de fördjupar vår träning på ett meningsfullt sätt.

🎯 Redo att testa aikido själv?

Hos Björkstadens Aikidoklubb är alla nybörjare välkomna. Vi erbjuder gratis prova-på-träning!

👉 Boka din plats här!

🧠 Faktaruta: Vad är sōji?

Kanji: 掃除 Uttal: Sōji Betydelse: Att städa, att rengöra Användning: Skola, dōjō, arbetsliv Symbolik: Disciplin, respekt, närvaro

Interna länkar

🏯 Vad betyder dōjō?

🥋 Läs om Shugyō – vårt träningsläger i Sollefteå

Externa länkar

🧼 Varför japanska skolor inte har städpersonal (Japan Today)

🧘 Zen och städning i vardagen (Tricycle Magazine)

Att träna i Umeå handlar inte bara om svett, teknik och disciplin – det handlar också om att förstå de kulturella värderingar som formar det vi gör. Ett exempel på det är uttrycket gochisōsama deshita (ごちそうさまでした) – de ord som sägs i Japan efter att man ätit klart. Det kan enkelt översättas till ”tack för maten”, men bakom orden döljer sig en djupare respekt för ansträngning, kretslopp och tacksamhet.

Ursprunget till gochisōsama deshita

Gochisō (ごちそう) betyder ”festmåltid” eller ”läcker mat”, men det är ursprungligen en term som syftar på att någon har ”rusat runt” (chisō) för att samla ingredienser och förbereda en måltid. Att lägga till hövlighetsformen -sama och det avslutande deshita förfluten tid, gör det till ett formellt och artigt sätt att visa tacksamhet: ”Tack för det arbete du lade ner för att vi kunde äta denna mat.”

Ett vardagsuttryck med kulturell tyngd

I Japan lär sig barn tidigt att säga itadakimasu före maten och gochisōsama deshita efter. Det är ett sätt att odla ödmjukhet och uppskattning – inte bara gentemot den som lagat maten, utan mot hela kedjan: bonden, fiskaren, transportören och djuren eller växterna som offrats för måltiden.

Kopplingen till träning och livsstil

För dig som vill träna i Umeå – kanske i en traditionell kampkonst som aikido – är det relevant att förstå hur små vardagsgester uttrycker respekt. Gochisōsama deshita påminner oss om att visa vördnad och helhetstänk. Det är inte bara artighet – det är träning i att se världen med tacksamhet.

I vår klubb säger vi…

På Björkstadens Aikidoklubb använder vi inte gochisōsama deshita i samband med träningen – där har vi andra uttryck. Men vi uppskattar och respekterar de traditionella japanska formerna, särskilt när vi träffas för måltider på träningsläger. Det blir ett sätt att knyta samman kropp, sinne och kultur – även vid matbordet.

📌 Fakta om uttrycket

🈁 Uttal: [i-ta-da-ki-mas]

📜 Skrivs med kanji: ご馳走様でした

🍱 Vanligaste sammanhanget: Efter en måltid

🧘 Betydelse: Tack för allt arbete som lett till denna mat

Interna länkar

👉 Vad betyder Itadakimasu?

👉 Om vår dojo och dess traditioner

Externa länkar

👉 Tofugu – Gochisousama Explained

👉JapanesePod101: Gochisousama Meaning

När du väljer att träna i Umeå hos oss på Björkstadens Aikidoklubb får du inte bara fysisk träning – du får också en inblick i japansk kultur. Ett tydligt exempel på detta är det lilla ordet itadakimasu, som sägs innan man börjar äta. Men vad betyder det egentligen? Och varför använder vi det inom aikido?

Ett djupt rotat tack

Itadakimasu (いただきます) betyder bokstavligen “jag mottager (ödmjukt)” och sägs innan måltiden börjar. Det är ett uttryck för respekt, tacksamhet och medvetenhet. Man tackar inte bara kocken, utan även djuret, växten, jorden och alla människor som gjort måltiden möjlig.

Inom japansk kultur genomsyras vardagen av ritualer som bygger på ömsesidig respekt – något som går hand i hand med hur vi tränar aikido. Båda bygger på att man är närvarande, visar respekt och inser att man är en del av något större.

Ursprung i buddhistisk tradition

Uttrycket har sina rötter i japansk buddhism där man betraktar allt levande som värdefullt. Att ta emot mat är därmed en handling som kräver ödmjukhet. I äldre samurajkretsar användes ordet itadaku också för att beskriva att ta emot något från någon överordnad – t.ex. en lärdom eller gåva från sin sensei. Den tanken lever kvar i våra dojor än idag.

Användning idag – även utanför Japan

Idag används itadakimasu av nästan alla i Japan, oavsett religion eller ålder. Det är ett vardagligt men meningsfullt uttryck som ofta sägs med händerna ihop, likt en bön. I Sverige är det ovanligt – men i vår dojo i Umeå är det ett självklart inslag på läger, vid gemensamma middagar och ibland även i vardaglig träning.

Vad betyder det för oss?

Att säga itadakimasu innan en måltid på ett läger eller ett träningsläger markerar en övergång – från fysisk träning till vila, från kamp till gemenskap. Det är också ett sätt att påminna oss om ödmjukhet, respekt och tacksamhet. När vi tränar i Umeå och bär vidare de japanska traditionerna blir sådana detaljer betydelsefulla.

📌 Faktaruta – Itadakimasu

🈁 Uttal: [i-ta-da-ki-mas]

📜 Skrivs med hiragana: いただきます

🧘 Betydelse: “Jag mottager (ödmjukt)”

🍱 Kontext: Sägs innan måltid som uttryck för tacksamhet

Interna länkar:

👉 Vad är en dojo?

👉 Träna aikido i Umeå – nybörjare välkomna

Externa länkar:

🌐 NHK World – Japanese food etiquette

🍣 Tofugu: What does Itadakimasu really mean?