Hemma från Japan – träning ikväll och höstläger 21–22 november!

Hej allihop!

Idag har Rasmus och Chris kommit hem från Iwama i Japan efter 8 intensiva dagar med aikidoträning. Vi har haft en fantastisk vistelse med mycket träning, utflykt till toppen av Atago-san.

Rasmus och Sonja besökte även vattenfallet vid foten av Atago.

Vi har fått nya lärdomar och erfarenheter att ta med oss hem till klubben. Sonja stannar kvar i Japan ytterligare någon vecka.

Chris håller träningen redan ikväll!

OBS! Höstläger i Umeå 21–22 november!

Om drygt två veckor är det dags för vårt eget höstläger med Karl Torell 4 dan från Sollefteå och Chris Lejarp 4 dan från Umeå. Båda är nyss hemkomna från Iwama och ser fram emot att dela med sig av sina erfarenheter.

Hittills har vi fått in 14 anmälningar, men bara sex är från vår egen klubb. Vi är faktiskt 20 medlemmar i vuxengruppen, så jag hoppas verkligen att fler av er tar chansen att vara med! Alla som har fyllt 13 år och kan ta hjälplig ukemi är välkomna att anmäla sig.

Att delta på läger är en viktig del av vår träning. Det ger oss möjlighet att fördjupa oss i teknikerna, träna tillsammans under längre pass och umgås med våra aikidovänner från andra klubbar. Dessutom behöver vi inte ens resa bort den här gången!

Vi behöver också få in anmälningarna så snart som möjligt (sista anmälningsdag 8 november) för att kunna planera helgen och boka restaurang.

Så ni som inte har anmält er ännu – gör gärna det redan idag! Det går bra att delta även om ni inte kan vara med hela helgen.

Information och anmälan:
https://bjorkstadensaikido.se/traningslager/

Vi ses på mattan!

Chris

2026-10-252026-10-25

Nu är vi i Iwama – nio dagar med aikido där allt tog form

Nu är vi på plats i Iwama i Japan för 9 dagar fyllda av aikidoträning.

Vi är 17 personer i vår grupp denna gång, med deltagare från Umeå, Karlstad, Sollefteå, Danmark, Colombia och Australien. Det blir många timmar på mattan, mycket gemenskap och framför allt en möjlighet att träna aikido på en plats som har en alldeles särskild betydelse för vår budo.

Iwama – en av aikidons viktigaste platser

Iwama ligger i dagens Kasama i Ibaraki prefektur, norr om Tokyo. Det var hit aikidons grundare Morihei Ueshiba, O-Sensei, flyttade 1942.

Här lät han uppföra Aiki Jinja, Aiki-helgedomen, och 1945 stod den dojo klar som i dag är Aikikais Ibaraki Shibu Dojo. Under åren i Iwama ägnade O-Sensei mycket tid åt både träning och jordbruk och fortsatte att utveckla sin aikido.

För oss som tränar Iwama-style aikido har platsen därför en mycket speciell betydelse. Här utvecklades och fördjupades mycket av samspelet mellan taijutsu – kroppsteknikerna – och träningen med bokken och jo som är en central del av vår träning.

Men Iwama är inte bara viktigt för en viss inriktning inom aikido. Platsen är en viktig del av hela aikidons historia. O-Sensei bodde, tränade och undervisade här under en avgörande period av sitt liv, och både Aiki Jinja och dojon finns fortfarande kvar.

Inagaki Shihan och Saito Sensei

En av de instruktörer vi tränar för under vistelsen är Shigemi Inagaki Shihan, 8 dan Aikikai. Han föddes och växte upp i Iwama och började träna aikido 1958, endast tolv år gammal. Därmed hann han träna direkt för O-Sensei under drygt tio år fram till grundarens bortgång 1969.

Efter O-Senseis död fortsatte Inagaki sin träning under Morihiro Saito Shihan och tillbringade två och ett halvt år som uchideshi i Iwama. Han förekommer också som Saito Senseis träningspartner i den klassiska bokserien Traditional Aikido och i filmer från början av 1970-talet.

Morihiro Saito började själv träna för O-Sensei i Iwama 1946, som 18-åring. Under många år tränade han mycket nära grundaren och fick bland annat omfattande undervisning i bokken och jo. Efter O-Senseis död 1969 blev Saito ansvarig för Iwama-dojon och förvaltare av Aiki Jinja. (Aikido Journal)

Saito Sensei kom att spela en avgörande roll i att bevara, systematisera och föra vidare den aikido som O-Sensei undervisade i under åren i Iwama, inte minst kopplingen mellan taijutsu, aiki-ken och aiki-jo. (Aikido Journal)

Det innebär att det fortfarande finns en mycket tydlig historisk linje här: från O-Sensei, via Saito Sensei, till dagens lärare i Iwama.

Följ vår träning i Japan

Under de kommande dagarna kommer vi att dela bilder, filmer och små glimtar från träningen och livet i Iwama.

Följ oss på Instagram och Facebook för fler och tätare uppdateringar från resan.

Träningen fortsätter som vanligt i Umeå

Samtidigt fortsätter verksamheten hemma i Björkstadens Aikidoklubb precis som vanligt.

Alla ordinarie träningspass genomförs enligt schema medan vi är i Japan – även på Alla helgons dag, lördag 31 oktober.

Så fortsätt träna hemma, så ses vi på mattan när vi kommer tillbaka från Iwama!

2025-08-04

Vad är toban i aikido? – Träning i ansvar, respekt och japansk tradition

När du tränar aikido är det lätt att fokusera på tekniker, grader och fysisk utveckling. Men i bakgrunden finns ett osynligt system av värderingar som är minst lika viktigt. Ett tydligt uttryck för dessa värderingar är toban – ett enkelt men djupt rotat system som handlar om ansvar, respekt och gemenskap.

Vad betyder toban?

Toban (当番) kan översättas med “den som fått uppgiften” eller “den som har tjänstgöring”. Det innebär att någon ur gruppen har ansvar för en specifik uppgift – tillfälligt men med fullt engagemang. Det kan vara att sopa golvet, laga frukost, ta fram utrustning eller hålla ordning i lokalen.

Men toban handlar inte bara om att “göra nytta”. Det är en träning i sig – en träning i ödmjukhet, delaktighet och närvaro.

Ett dolt lager av träning – toban i praktiken

Toban är en del av japansk vardagskultur. I japanska skolor får barn från ung ålder turas om att städa klassrummet, tömma papperskorgar och rengöra toaletterna. Det är inte straff – det är utbildning i ansvar. I arbetslivet lever toban vidare i schemalagd städning och delade ansvarsområden, ofta utan att det upplevs som något konstigt.

Samma värderingar genomsyrar traditionell budo-träning. I en japansk dojo tar varje utövare ansvar för att dojon hålls i ordning. Det bygger gemenskap och ödmjukhet, samtidigt som det stärker banden mellan eleverna. Det är inte någon annans jobb att skapa förutsättningar för träning – det är allas.

Toban i Björkstadens Aikidoklubb

I vår klubb i Umeå har vi inget formellt tobanschema i den vanliga träningen. Men det förväntas ändå att alla hjälper till med att ta hand om mattorna, ta fram och ställa undan utrustning , hålla rent och bidra till trivseln. Det är en tyst överenskommelse – vi tränar tillsammans, och vi tar hand om vår dojo tillsammans.

När vi däremot åker på läger, som Shugyo i Sollefteå, så finns det ett tydligt tobansystem. Där turas deltagarna om att laga frukost, diska och städa – enligt ett schema. Det fungerar inte bara praktiskt, utan fördjupar också lägrets anda av disciplin, samarbete och personlig utveckling.

Fredrik IJmker Snell Sensei och Shugyo

Sedan 2012 har Fredrik IJmker Snell Sensei arrangerat det årliga träningslägret Shugyo i Sollefteå. Lägret är inspirerat av den japanska idén om “träning som livsväg”, där varje moment – från fysisk träning till städning och gemensamma måltider – är en del av en större helhet. Toban är centralt i denna filosofi. Genom att praktisera ansvar och struktur på ett konkret sätt hjälper Fredrik sina elever att fördjupa sin förståelse för vad det innebär att verkligen leva sin träning.

Shugyo är inte ett läger för semesterträning – det är en plats för fördjupning, där varje deltagare utmanas både fysiskt och mentalt. Och där toban, hur enkelt det än verkar, visar sig vara en av de viktigaste träningarna av alla.

Varför spelar toban roll?

Att förstå vad toban i aikido är handlar om att se helheten. Vi tränar inte bara tekniker och grundprinciper – vi tränar också karaktär. Genom toban lär vi oss att bidra, att se behov utan att bli tillsagda, och att göra det lilla arbetet med samma allvar som det stora.

Det är i dessa enkla handlingar som aikidons värderingar blir synliga i vardagen – utan att behöva sägas.

Börja med Aikido i Höst – Välkommen till Vår Gemenskap!

Träningsläger

2025-07-282025-08-04

Vad är en dojo? Träna i Umeå och kliv in i budons hjärta

Träning i traditionell dojo Björkstadens Aikidoklubb i Umeå på besök i Iwama

Vill du träna i Umeå och söker något mer än bara ett gym? Då är det dags att kliva in i en dojo – ett ord som betyder mer än du kanske tror. I aikido är dojon inte bara en plats, utan en levande miljö där tradition, respekt och utveckling möts.

Ordet dojo (道場) kommer från japanskans dō (道, “vägen”) och jō (場, “plats”). Tillsammans betyder det alltså platsen för vägen – en plats där man tränar inte bara teknik, utan också karaktär, respekt och närvaro.

🏯 Ursprung och buddhistiska rötter

Dojo har sitt ursprung i Zen-buddhistiska tempel i Japan, där det användes för att beskriva meditationssalar. Under 1700- och 1800-talet fördes begreppet över till kampkonsternas värld, där det symboliserade platsen för fysisk och mental disciplin.

Utveckling i Japan: från tempel till budō

Under Meiji-eran (sent 1800-tal) blev dojo den etablerade termen för träningslokaler inom judo, kendo och karate. Dojon blev hjärtat i kampkonstens vardag – både som fysisk plats och symbolisk väg. Kända exempel som Kōdōkan i Tokyo satte standarden för etikett och inramning.

När kom dojo till Europa och Sverige?

Den första dojo i Europa etablerades i London 1918 (Budokwai). I Sverige slog begreppet igenom på 1950–60-talen, parallellt med judons framväxt. Aikido- och karateskolor började också växa. I Umeå kan man spåra tidiga dojo-initiativ till 1970-talet, i samband med att organiserad budōträning tog fart.

Svensk och japansk dojo – vad skiljer?

I Japan är en dojo ofta djupt förankrad i tradition – med shomen, hierarkier och tystnad. I Sverige bevarar vi mycket av detta, men anpassar till vår kultur. Här finns mer jämlikhet i lärarrollen, mer dialog och kanske ett varmare tilltal – utan att släppa på respekt och struktur.

Björkstadens dojo – där traditionen hålls levande

I Björkstadens Aikidoklubb strävar vi efter att bevara mycket av den ursprungliga känslan från den japanska dojo. Vi inspireras av Ibaraki shibu dojo i Iwama. Vi tränar i en fokuserad miljö där disciplin, respekt och struktur är en självklar del av varje pass. Dojon är inte bara en lokal – den är en plats där vi fördjupar oss i aikidons grundprinciper, och där vi tillsammans vårdar en levande tradition.

Vi tror att det finns ett värde i att inte vattna ur formerna. Genom att hålla fast vid tydlig etikett, gemensam uppvärmning, rengöring av mattan och en vördnadsfull attityd gentemot våra lärare och varandra, förmedlar vi något mer än bara teknik: vi för vidare ett kulturarv.

📘 Fakta: Vad är en dojo?

Fråga	Svar
Vad betyder dojo?	”Plats för vägen” (道: väg, 場: plats)
Första dojo i Europa	Budokwai, London (1918)
I Sverige/Umeå	1950–70-tal
Typiska drag i Japan	Hierarki, ritualer, shomen
Svensk variation	Mer informell, men respektfull

Välkommen till Umeå och aikido!

Keikogi – Träna i Umeå med rätt utrustning

https://www.budocool.com/blog/2019/1/9/five-must-visit-dojos-in-japan

2025-07-222025-08-04

Keikogi – Träna i Umeå med rätt utrustning

Träning i keikogi hos Björkstadens Aikidoklubb i Umeå

Letar du efter något nytt att träna i Umeå? Aikido är en kraftfull kampskonst som tränar både kropp och sinne – och allt börjar med keikogi, den traditionella dräkten som bärs under träningen. Men vad är egentligen en keikogi, var kommer den ifrån och varför ser den ut som den gör?

Ordet keikogi betyder helt enkelt ”träningsdräkt” på japanska. Det består av två kanji: 稽 (keiko, träning) och 衣 (gi, kläder). I aikido består keikogin av en vit jacka och byxor, samt för många även den karaktäristiska hakaman – den vida svarta byxorna som ofta bärs av mer erfarna utövare.

Från vardagsplagg till tradition

Under Tokugawa-perioden använde japanska brandmän och arbetare grova bomullskläder. Dessa inspirerade Jigoro Kanō, grundaren av judo, att omkring 1880 skapa en dräkt särskilt för träning. Den moderna keikogin föddes där – funktionell, slitstark och gemensam för alla, oavsett bakgrund.

Innan dess tränade man kampsport i vanliga kläder, ofta kimono eller arbetsplagg. När Gichin Funakoshi introducerade karate i Japan anpassade han dräkten till judons modell. Han kallade den karategi för att visa att karate hörde hemma i samma tradition.

Hur keikogi är konstruerad

Tillverkarna använder ofta bomull i olika vävtyper – från lätt single weave till mycket robust double weave. Judodräkten har oftast tjockare tyg för att klara grepp. Aikidodräkten är något lättare och tillåter fri rörelse. För extra hållbarhet syr man jackan förstärkt vid krage, armbågar och knän.

Vilka använder keikogi idag?

Många kampsporter använder keikogi eller varianter av den:

Judo – tjock dräkt (judogi), oftast vit eller blå
Aikido – något lättare, anpassad för vapen- och kastträning
Karate – lösare snitt, lätt tyg för slag och spark
Även: jujutsu, BJJ, kendo m.fl. tränar i liknande dräkter

Därför bär vi keikogi

Dräkten skapar inte bara funktion, utan även gemenskap. Alla bär samma modell, oavsett nivå. Den tål fall, grepp och rörelse – och speglar den tradition vi tränar i.

Keikogin är alltså mer än ett plagg. Den bär på historia, funktion och identitet.

Hur väljer man rätt keikogi som nybörjare?

När du börjar med aikido eller annan japansk budō behöver du inte köpa den dyraste dräkten direkt. Välj en lätt till medeltjock keikogi i bomull, gärna med förstärkta sömmar vid knän och armbågar. Det gör att den håller bättre när du lär dig falla.

Storleken mäts oftast i centimeter utifrån din längd. En keikogi ska sitta ganska löst för att ge rörelsefrihet, men inte vara så stor att ärmar eller ben blir i vägen. Välj gärna en modell som är anpassad för just den kampkonst du tränar – aikido, judo eller karate har lite olika snitt.

Hos oss i Björkstadens Aikidoklubb hjälper vi dig gärna att välja rätt första dräkt. Du behöver inte köpa något innan ditt första pass – kom i vanliga träningskläder så berättar vi mer på plats.

Wikipedia – Keikogi
https://en.wikipedia.org/wiki/Keikogi
➡ Allmänt informativ källa om keikogins historia, struktur och användning.

Dräkter och vapen

2025-04-232025-08-04

Yonkyo – den fjärde tekniken

Umeå

Sonja utför yonkyo, Ibaraki Shibu dojo i Iwama.

Yonkyo (四教) är en av Aikidos grundläggande tekniker och används för att kontrollera motståndaren genom tryck på specifika nervpunkter. Tekniken riktar sig främst mot en nerv längs motståndarens underarm, vilket bryter deras balans och försvårar motstånd.

Inagaki Shihan visar yonkyo-övningar

Den centrala principen bakom Yonkyo är att kombinera precision i greppet med korrekt kroppsposition och rörelse. Detta gör att tekniken kan utföras effektivt utan att förlita sig på fysisk styrka. Samtidigt kräver Yonkyo övning för att uppnå rätt vinklar och tajming.

På Björkstadens Aikidoklubb i Umeå tränar vi tekniker som Yonkyo för att utveckla både teknisk skicklighet och förståelse för kroppens mekanik. Tekniken integreras i träningspass som fokuserar på balans, timing och kontroll.

Vill du lära dig mer om Aikido och fördjupa dig i tekniker som Yonkyo? Besök Björkstadens Aikidoklubb i Umeå och prova ett träningspass.