Vad är toban i aikido? – Träning i ansvar, respekt och japansk tradition

När du tränar aikido är det lätt att fokusera på tekniker, grader och fysisk utveckling. Men i bakgrunden finns ett osynligt system av värderingar som är minst lika viktigt. Ett tydligt uttryck för dessa värderingar är toban – ett enkelt men djupt rotat system som handlar om ansvar, respekt och gemenskap.

Vad betyder toban?

Toban (当番) kan översättas med “den som fått uppgiften” eller “den som har tjänstgöring”. Det innebär att någon ur gruppen har ansvar för en specifik uppgift – tillfälligt men med fullt engagemang. Det kan vara att sopa golvet, laga frukost, ta fram utrustning eller hålla ordning i lokalen.

Men toban handlar inte bara om att “göra nytta”. Det är en träning i sig – en träning i ödmjukhet, delaktighet och närvaro.

Ett dolt lager av träning – toban i praktiken

Toban är en del av japansk vardagskultur. I japanska skolor får barn från ung ålder turas om att städa klassrummet, tömma papperskorgar och rengöra toaletterna. Det är inte straff – det är utbildning i ansvar. I arbetslivet lever toban vidare i schemalagd städning och delade ansvarsområden, ofta utan att det upplevs som något konstigt.

Samma värderingar genomsyrar traditionell budo-träning. I en japansk dojo tar varje utövare ansvar för att dojon hålls i ordning. Det bygger gemenskap och ödmjukhet, samtidigt som det stärker banden mellan eleverna. Det är inte någon annans jobb att skapa förutsättningar för träning – det är allas.

Toban i Björkstadens Aikidoklubb

I vår klubb i Umeå har vi inget formellt tobanschema i den vanliga träningen. Men det förväntas ändå att alla hjälper till med att ta hand om mattorna, ta fram och ställa undan utrustning , hålla rent och bidra till trivseln. Det är en tyst överenskommelse – vi tränar tillsammans, och vi tar hand om vår dojo tillsammans.

När vi däremot åker på läger, som Shugyo i Sollefteå, så finns det ett tydligt tobansystem. Där turas deltagarna om att laga frukost, diska och städa – enligt ett schema. Det fungerar inte bara praktiskt, utan fördjupar också lägrets anda av disciplin, samarbete och personlig utveckling.

Fredrik IJmker Snell Sensei och Shugyo

Fredrik IJmker Snell Sensei (6 dan)

Sedan 2012 har Fredrik IJmker Snell Sensei arrangerat det årliga träningslägret Shugyo i Sollefteå. Lägret är inspirerat av den japanska idén om “träning som livsväg”, där varje moment – från fysisk träning till städning och gemensamma måltider – är en del av en större helhet. Toban är centralt i denna filosofi. Genom att praktisera ansvar och struktur på ett konkret sätt hjälper Fredrik sina elever att fördjupa sin förståelse för vad det innebär att verkligen leva sin träning.

Deltagare från Björkstadens Aikidoklubb

Shugyo är inte ett läger för semesterträning – det är en plats för fördjupning, där varje deltagare utmanas både fysiskt och mentalt. Och där toban, hur enkelt det än verkar, visar sig vara en av de viktigaste träningarna av alla.

Varför spelar toban roll?

Att förstå vad toban i aikido är handlar om att se helheten. Vi tränar inte bara tekniker och grundprinciper – vi tränar också karaktär. Genom toban lär vi oss att bidra, att se behov utan att bli tillsagda, och att göra det lilla arbetet med samma allvar som det stora.

Det är i dessa enkla handlingar som aikidons värderingar blir synliga i vardagen – utan att behöva sägas.


Vad är en dojo? Träna i Umeå och kliv in i budons hjärta

Träning i traditionell dojo Björkstadens Aikidoklubb i Umeå på besök i Iwama

Vill du träna i Umeå och söker något mer än bara ett gym? Då är det dags att kliva in i en dojo – ett ord som betyder mer än du kanske tror. I aikido är dojon inte bara en plats, utan en levande miljö där tradition, respekt och utveckling möts.

Ordet dojo (道場) kommer från japanskans (道, “vägen”) och (場, “plats”). Tillsammans betyder det alltså platsen för vägen – en plats där man tränar inte bara teknik, utan också karaktär, respekt och närvaro.

🏯 Ursprung och buddhistiska rötter

Dojo har sitt ursprung i Zen-buddhistiska tempel i Japan, där det användes för att beskriva meditationssalar. Under 1700- och 1800-talet fördes begreppet över till kampkonsternas värld, där det symboliserade platsen för fysisk och mental disciplin.

Utveckling i Japan: från tempel till budō

Under Meiji-eran (sent 1800-tal) blev dojo den etablerade termen för träningslokaler inom judo, kendo och karate. Dojon blev hjärtat i kampkonstens vardag – både som fysisk plats och symbolisk väg. Kända exempel som Kōdōkan i Tokyo satte standarden för etikett och inramning.

När kom dojo till Europa och Sverige?

Den första dojo i Europa etablerades i London 1918 (Budokwai). I Sverige slog begreppet igenom på 1950–60-talen, parallellt med judons framväxt. Aikido- och karateskolor började också växa. I Umeå kan man spåra tidiga dojo-initiativ till 1970-talet, i samband med att organiserad budōträning tog fart.

Svensk och japansk dojo – vad skiljer?

I Japan är en dojo ofta djupt förankrad i tradition – med shomen, hierarkier och tystnad. I Sverige bevarar vi mycket av detta, men anpassar till vår kultur. Här finns mer jämlikhet i lärarrollen, mer dialog och kanske ett varmare tilltal – utan att släppa på respekt och struktur.

Björkstadens dojo – där traditionen hålls levande

I Björkstadens Aikidoklubb strävar vi efter att bevara mycket av den ursprungliga känslan från den japanska dojo. Vi inspireras av Ibaraki shibu dojo i Iwama. Vi tränar i en fokuserad miljö där disciplin, respekt och struktur är en självklar del av varje pass. Dojon är inte bara en lokal – den är en plats där vi fördjupar oss i aikidons grundprinciper, och där vi tillsammans vårdar en levande tradition.

Vi tror att det finns ett värde i att inte vattna ur formerna. Genom att hålla fast vid tydlig etikett, gemensam uppvärmning, rengöring av mattan och en vördnadsfull attityd gentemot våra lärare och varandra, förmedlar vi något mer än bara teknik: vi för vidare ett kulturarv.


📘 Fakta: Vad är en dojo?

FrågaSvar
Vad betyder dojo?”Plats för vägen” (道: väg, 場: plats)
Första dojo i EuropaBudokwai, London (1918)
I Sverige/Umeå1950–70-tal
Typiska drag i JapanHierarki, ritualer, shomen
Svensk variationMer informell, men respektfull

https://www.budocool.com/blog/2019/1/9/five-must-visit-dojos-in-japan

Keikogi – Träna i Umeå med rätt utrustning

Träning i keikogi hos Björkstadens Aikidoklubb i Umeå

Letar du efter något nytt att träna i Umeå? Aikido är en kraftfull kampskonst som tränar både kropp och sinne – och allt börjar med keikogi, den traditionella dräkten som bärs under träningen. Men vad är egentligen en keikogi, var kommer den ifrån och varför ser den ut som den gör?

Ordet keikogi betyder helt enkelt ”träningsdräkt” på japanska. Det består av två kanji: 稽 (keiko, träning) och 衣 (gi, kläder). I aikido består keikogin av en vit jacka och byxor, samt för många även den karaktäristiska hakaman – den vida svarta byxorna som ofta bärs av mer erfarna utövare.

Från vardagsplagg till tradition

Under Tokugawa-perioden använde japanska brandmän och arbetare grova bomullskläder. Dessa inspirerade Jigoro Kanō, grundaren av judo, att omkring 1880 skapa en dräkt särskilt för träning. Den moderna keikogin föddes där – funktionell, slitstark och gemensam för alla, oavsett bakgrund.

Innan dess tränade man kampsport i vanliga kläder, ofta kimono eller arbetsplagg. När Gichin Funakoshi introducerade karate i Japan anpassade han dräkten till judons modell. Han kallade den karategi för att visa att karate hörde hemma i samma tradition.

Hur keikogi är konstruerad

Tillverkarna använder ofta bomull i olika vävtyper – från lätt single weave till mycket robust double weave. Judodräkten har oftast tjockare tyg för att klara grepp. Aikidodräkten är något lättare och tillåter fri rörelse. För extra hållbarhet syr man jackan förstärkt vid krage, armbågar och knän.

Vilka använder keikogi idag?

Många kampsporter använder keikogi eller varianter av den:

  • Judo – tjock dräkt (judogi), oftast vit eller blå
  • Aikido – något lättare, anpassad för vapen- och kastträning
  • Karate – lösare snitt, lätt tyg för slag och spark
  • Även: jujutsu, BJJ, kendo m.fl. tränar i liknande dräkter

Därför bär vi keikogi

Dräkten skapar inte bara funktion, utan även gemenskap. Alla bär samma modell, oavsett nivå. Den tål fall, grepp och rörelse – och speglar den tradition vi tränar i.

Keikogin är alltså mer än ett plagg. Den bär på historia, funktion och identitet.

Hur väljer man rätt keikogi som nybörjare?

När du börjar med aikido eller annan japansk budō behöver du inte köpa den dyraste dräkten direkt. Välj en lätt till medeltjock keikogi i bomull, gärna med förstärkta sömmar vid knän och armbågar. Det gör att den håller bättre när du lär dig falla.

Storleken mäts oftast i centimeter utifrån din längd. En keikogi ska sitta ganska löst för att ge rörelsefrihet, men inte vara så stor att ärmar eller ben blir i vägen. Välj gärna en modell som är anpassad för just den kampkonst du tränar – aikido, judo eller karate har lite olika snitt.

Hos oss i Björkstadens Aikidoklubb hjälper vi dig gärna att välja rätt första dräkt. Du behöver inte köpa något innan ditt första pass – kom i vanliga träningskläder så berättar vi mer på plats.


Wikipedia – Keikogi
https://en.wikipedia.org/wiki/Keikogi
➡ Allmänt informativ källa om keikogins historia, struktur och användning.

Yonkyo – den fjärde tekniken


Umeå

Sonja utför yonkyo, Ibaraki Shibu dojo i Iwama.

Yonkyo (四教) är en av Aikidos grundläggande tekniker och används för att kontrollera motståndaren genom tryck på specifika nervpunkter. Tekniken riktar sig främst mot en nerv längs motståndarens underarm, vilket bryter deras balans och försvårar motstånd.

Inagaki Shihan visar yonkyo-övningar

Den centrala principen bakom Yonkyo är att kombinera precision i greppet med korrekt kroppsposition och rörelse. Detta gör att tekniken kan utföras effektivt utan att förlita sig på fysisk styrka. Samtidigt kräver Yonkyo övning för att uppnå rätt vinklar och tajming.

Björkstadens Aikidoklubb i Umeå tränar vi tekniker som Yonkyo för att utveckla både teknisk skicklighet och förståelse för kroppens mekanik. Tekniken integreras i träningspass som fokuserar på balans, timing och kontroll.

Vill du lära dig mer om Aikido och fördjupa dig i tekniker som Yonkyo? Besök Björkstadens Aikidoklubb i Umeå och prova ett träningspass.


På väg till Iwama – Aikidoresan börjar!

Just nu befinner vi oss på Arlanda, fulla av förväntan, och väntar på flyget som ska ta oss till Tokyo och vidare till Iwama – hjärtat av aikidon. För många av oss är det ett kärt återseende, en chans att fördjupa vår träning på klassisk mark. För andra är det första gången vi får upptäcka denna plats där Morihei Ueshiba, aikidons grundare, lade grunden till denna fantastiska konstform.

Karlstad, Pajala, Sollefteå och Umeå.

Iwama är mer än en plats; det är en upplevelse, en kultur och en historia som genomsyrar varje träningstillfälle. Vi ser fram emot att dela denna resa med varandra och med er alla när vi återvänder. Håll utkik på vår hemsida för uppdateringar om vad vi lär oss, upptäcker och inspireras av!

Aikido 2025

Varje nytt år inleds på Aikikai Hombu dojo i Tokyo med kagami biraki. ”Öppningen av kagami mochi” Det innebär bland annat traditionell bakning av mochi, uppvisning av doshu samt utdelning av nya höga grader. Detta år var särskilt minnesvärt, eftersom hachidan, 8 dan, för första gången tilldelades en svensk.
Vi gratulerar shihan Ulf Evenås, en av pionjärerna inom svensk och europeisk aikido, till den högsta graden i aikido.

Vi vill även framföra våra gratulationer till de övriga som erhöll högre grader, inklusive våra vänner Henrik Hultén, Sundsvalls Budoklubb. Niklas Björklund, Torsby Aikidoklubb och Martin Dibs, Aiwacan Dojo Canaries.

https://www.svenskaikido.se/2025/01/12/hogre-grader-vid-kagamibiraki-pa-aikikai-hombu-dojo-5

Lista på alla nya högre grader: http://www.aikikai.or.jp/pdf/suisen/2025.pdf